Gunnel Hedberg

En ny teknik gör entré

Gunnel Hedberg, En ny teknik gör entré. Stentryckets etablering i Sverige. Lund 2018. Akademisk avhandling. 530 s. Stentryck eller litografiskt tryck infördes i Sverige i början av 1800-talet. Dåvarande kronprinsen Karl Johan, från februari 1818 kung Karl XIV Johan, bjöd in två tyska litografer (Friedrich Ludwig Fehr och Carl Müller) att starta ett stentryckeri i Stockholm, vilket skedde 1818. Detta första stentryckeri skulle snart få en rad efterföljare. Avhandlingen En ny teknik gör entré. Stentryckets etablering i Sverige kartlägger pionjärtiden för stentryckerierna i Stockholm: från starten 1818 fram till 1830; vilka de var, hur de finansierades och organiserades. I några fall följs enskilda stentryckares vidare livsöden. Stentryckstekniken var när de två första stentryckarna kom, redan känd i Sverige. Kännedom om möjligheten att trycka från sten hade spridits genom små notiser i tidningar och rapporter till vetenskapliga akademier. Praktiska försök hade ägt rum i Stockholm 1811 och Lund 1816/1817. Fehr Müller anställde lärlingar enligt den ordning som traditionellt gällde för boktryckerierna och hantverkskråna. Härutöver anställdes unga flickor för kolorering av bilder. Som första yrkesmässigt bedrivna stentryckeri i landet blev Fehr Müller/Carl Müllers stentryckeri en viktig förebild när det gällde utbildning av arbetskraft för efterföljande stentryckerier. Fehr Müller/Carl Müllers stentryckeri var i första hand ett beställningstryckeri med varierad produktion. Beställarna kunde vara bokhandlare, boktryckare, statliga myndigheter eller enskilda. Stentryckets möjligheter demonstrerades således redan från början. Tryck som tidigare graverats och därmed varit förbehållna det fåtal som hade råd att köpa dem, kunde efter stentryckets inträde förvärvas av en större allmänhet. Viss direktförsäljning från stentryckeriets lokal skedde i mindre omfattning. Sammantaget startade ett tjugotal stentryckerier fram till 1830. Det var dels beställningstryckerier eller mindre stentryckerier fogade som stöd till annan verksamhet, vanligen bok- och musikhandel. Namn som Schéele, Gjöthström, Ebeling. Dreyer återfinns på deras tidiga tryck. Intjäningsnivån för ett stentryckeri kunde ge en lön till sin ägare motsvarande något mer än lönen för en musiker i hovkapellet. Vad var det då som gjorde att flertalet stentryckerier under 1820-talet fick ekonomiska problem? En allt hårdare konkurrens stentryckerierna emellan på en redan utsatt tryckmarknad var flera av stentryckeriägarnas egna förklaringar. Konkurrensen medförde att åtgärder vidtogs för att utöka verksamheten eller anskaffa ny teknik åtgärder som krävde nya kostsamma investeringsbeslut eller ökad specialisering. Avhandlingen har visat på den oväntat stora mängd (ett tjugotal) av stentryckeriföretag som bildades under pionjärtiden. Det stora antalet beror delvis på att flera försök gjorts av samma personer.