Hans Gunnarsson

Den smala lyckan : en novellfläta

”… en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår.” Dagens Nyheter ”mörk och hejdlöst rolig” Jönköpings-Posten ”Som sagt, det var också Bengan som väckte idén om den där bokcirkeln. Det var strax efter att han varit med och sjösatt ’Brevbärare läser för barn’ på biblioteket, en aktivitet som rönte oväntat stor uppskattning. När det kom till vår lilla cirkel däremot gick det inte fullt så geschwint.” Hans Gunnarssons nya bok är en berättelse med flera berättelser i sig, en så kallad novellfläta om ett gäng brevbärare som bildar en bokcirkel och gradvis upptäcker saker om varandra som de inte kunnat ana. Men det är framför allt en tragikomisk skildring av dagens Sverige, där fantomsmärtorna från välfärdssamhället blir allt starkare men dygdens lön allt mindre. Eller som en av brevbärarna konstaterar: ”Ibland är det lilla allt som ges.” ”… när Gunnarsson får upp farten är den här samlingen oemotståndlig. Han byter perspektiv, låter en berättelsetråd sluta i ingenting, en annan fortsätta i en helt annan persons berättelse. Det skulle kunna bli överfiffigt, men blir det aldrig eftersom Gunnarsson utvecklat ett sådant sagolikt handlag med språket. Det finns hela tiden ett lågmält driv i texten som gör att man road läser vidare. Risken för fiffighet motverkas också av Gunnarssons varma ton. […] ’Den smala lyckan’ är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår. Jag ska inte avslöja hur Gunnarssons novellfläta slutar med det får mig att inse hur ofta man saknat ett riktigt jäkla feelgood-slut.” Åsa Beckman, Dagens Nyheter ”Gunnarsson kan så här långt in i sin karriär som författare, med en sisådär fjorton böcker i bältet, unna sig en viss auktoritet i språk och berättarteknik. Det är trivsamt, men samtidigt odlar han en humor som inte respekterar några gränser till det passande. Därmed blir det hejdlöst roligt när vi tar del av de olyckliga brevbärarnas öden. Eller så här: vi bjuds på gapflabb, men priset är att vi skrattar i ett skoningslöst mörker. Till skillnad från romanen, som kan se ut hur som helst i våra tider, har novellen stelnat i sin form. Därför välkomnar jag Gunnarssons upptåg. De drastiska vändningarna livar upp ens läsning, och vi invaggas i falsk trivsamhet gång på gång. Allra mest imponeras jag nog ändå av Gunnarssons blick på oss människor. Vi må vara fyllda av komplex, ängslan och tillkortakommanden - så sett är det här en välputsad spegel - men det är också därför vi är så mänskliga.” Björn Kohlström, Jönköpings-Posten