Författare

Helen Pluckrose

Bästsäljande5 verk2 språk

Helen Pluckrose är en uppskattad författare inom Samhälle och politik med totalt 5 böcker tillgängliga på Bokkollen, utgivna hos Pitchstone Publishing.

Bland verken finns Cyniska teorier : så görs allt till en fråga om ras, genus och identitet - och blir skadligt för alla, som toppar listan över Helen Pluckroses populäraste böcker. Verken spänner över samhälle & politik och tilltalar läsare som uppskattar genren.

Det senast publicerade verket av Helen Pluckrose är Social (In)justice, utgivet 2022.

Letar du efter något nytt att läsa? Prova Cynical Theories – ett annat uppskattat verk av Helen Pluckrose.

På Bokkollen gör vi det enkelt att navigera i Helen Pluckroses författarskap. Vår databas uppdateras ständigt med nya släpp och format, så oavsett om du söker efter en lättläst pocket för semestern, en lyxig inbunden presentutgåva eller en digital ljudbok för pendlingen, har vi rätt utgåva för dig.

Jämför snabbt och smidigt priser på alla böcker av Helen Pluckrose hos Sveriges ledande bokhandlare – som Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln – och hitta alltid det bästa erbjudandet utan att betala för mycket.

Cyniska teorier : så görs allt till en fråga om ras, genus och identitet - och blir skadligt för alla
Mest populär

Cyniska teorier : så görs allt till en fråga om ras, genus och identitet - och blir skadligt för alla

Har du hört att ord kan utgöra våld eller att vetenskap är sexistisk? Har du läst att vissa människor inte borde utöva yoga eller laga kinesisk mat för det är kulturell appropriering? Eller fått höra att det kan vara hälsosamt att vara överviktigt, att det inte finns något sådant som biologiskt kön eller att bara vita människor kan vara rasistiska? Är du förvirrad av dessa idéer och undrar över hur de så framgångsrikt lyckats utmana det västerländska samhällets sunda förnuft? Helen Pluckrose och James Lindsay berättar hur tillämpad kritisk teori, den dogmatiska lära som ligger till grund för dessa idéer har utvecklats – från det rudimentära ursprunget i fransk postmodernism och Frankfurtskola till dess förverkligande inom aktivistiska akademiska discipliner. Idag kan dessa teorier kännas igen lika mycket genom deras manifestationer, som t ex cancel culture, deplatforming och uthängning i sociala media, som av dess principer, vilka alltför ofta omfamnas som oproblematiska självklarheter i media: kunskap är en social konstruktion, vetenskap och förnuft är verktyg för förtryck eller all mänsklig interaktion handlar ytterst om förtryckande maktutövning, och ord är farliga. Författarna varnar för den okontrollerade spridningen av dessa idéer sprungna ur motupplysningen, eftersom de utgör ett hot – inte bara mot den liberala demokratin – utan även mot moderniteten i sig och dess humanistiska och vetenskapliga landvinningar. Samtidigt som de erkänner behovet av att ifrågasätta självgodheten hos dem som anser att vi redan skulle ha uppnått ett rättvist samhälle fullt ut, visar Pluckrose och Lindsay hur aktivisterna ofta gör betydligt mer skada än nytta. Inte minst för just de marginaliserade grupper som de påstår sig företräda. Författarna gör också reda för den alarmerande inkonsekventa och intoleranta moral som förespråkas. Endast genom en korrekt förståelse av dessa idéers innehåll och framväxt kan de som värdesätter vetenskap, förnuft och konsekvent liberal etik, med framgång utmana denna destruktiva och auktoritära ortodoxi inom akademin och samhället i stort