Johanna Willmark

Dödsblommeört

Året är 1645 när Märit Hansdotter, på Karls i Bondarv i Järvsö gifter sig med den beryktade slagskämpen och ockraren Carl Carlsson. 1672 har det stora oväsendet kommit till socknen och Märit döms till döden för trolldom. Medan prästerskapet är upptaget med att avslöja fler satans medhjälpare i socknen, kämpar Carl för att få sin Märit fri innan Trolldomskommissionen kommer för att avkunna de slutgiltiga domarna där halshuggning och bålbränning väntar de värsta förbryterskorna. 300 år, nio generationer senare, blir en släkting till Märit, Karin Persson från Boda i Järvsö, intagen på Frösö sinnessjukhus 16 år gammal efter en så kallad skandal i Ljusdals köping. En ung man döms för koppleri och Karin förolyckas några år senare på sjukhuset av brännskador från hett vatten i ett badkar. I tredje berättelsen, som utspelas i nutid, har Jannika stängt dörren till sitt förflutna och försöker leva ett perfekt liv med Viktor i Stockholm. Men historien kommer i kapp och hon reser tillbaka till Västerbotten och en tidigare pojkvän. Samtidigt rullas en parallell berättelse fram om hennes liv i Stockholm, hur allt blev som skapades ur en lögn och hur hon till slut förlorade sin dotter i en vårdskada. Dödsblommeört är Johanna Willmarks debutroman i vilken hon med hjälp av domstolsprotokoll och sjukhusjournaler försöker göra upp med sin släkthistoria. Berättelserna om de tre kvinnorna från olika tidsepoker kretsar kring moderskap, myndighetsutövning, alternativmedicin och sexualitet. Romanen rymmer trådar som löper tvärs genom historien och bildar en sammanhängande, om än nyckfull, helhet där vanmakten över att inte kunna skydda sig själv och sitt barn är densamma genom historien. Dödsblommeört handlar både om att vara fången i sin samtid och att bli jagad av sin historia.