Johannes Heldén

Entropi

Now there may be a point where the earth's surface will collapse and break apart, so that the irreversible process will be in a sense metamorphosized, it is evolutionary, but it's not evolutionary in terms of any idealism. There is still the heat death of the sun. It may be that human beings are just different from dinosaurs rather than better. In other words there just might be a different situation. There's this need to try to transcend ones condition. I'm not a transcendentalist, so I just see things going towards a ... well it's very hard to predict anything; anyway all predictions tend to be wrong. I mean even planning. I mean planning and chance almost seem to be the same thing. (Robert Smithson) Efter två tidigare böcker på OEI editör, Det underjordiska systemet (2005) och Bug Bomb (2007), utkommer nu Johannes Heldén på samma förlag med boken Entropi, som också innehåller en cd med ett interaktivt bild- och text- och ljudverk. I mean planning and chance almost seem to be the same thing, Jag menar att planering och tillfällighet nästan framstår som samma sak, säger Robert Smithson i en mening som är central för Heldéns nya bok. Redan dess titel, Entropi, kunde synas signalera en relation till den amerikanske jordkonstnärens arbeten, och särskilt som Smithson var en i högsta grad skrivande konstnär. Men poeten Heldéns relation till begreppet entropi kännetecknas i högre utsträckning av metamorfos. Texterna i Entropi rör sig från en stadsnära landsbygd in mot staden, in mot stadens kärna, samtidigt som staden avfolkas, är på väg mot ett ruinblivande, i färd med att förvandlas till en artefakt efter en före detta civilisation. Naturens närvaro i staden som ett entropiskt fenomen. Men inte bara som ett tecken på en oundviklig riktning mot alltings avstannande, utan också, och kanske främst, som en förvandlingsprocess. Entropi är en bok som frågar vad som händer vid entropins slut. Fysiken finns där som en synbar konstant, men en konstant som mister sin konstans i de extrema situationer som här intresserar Heldén, till exempel i närheten av svart hål, inuti en stjärna, i kvantfysiken. Ord, rader och textstycken i Entropi har på ett motsvarande sätt olika opacitet, olika gråtoner, som om de befann sig alldeles i närheten av ett svårdefinierat fenomen. Kanske är det gravitationen som sliter i dem, eller en elektromagnetisk strålning. [...] För mig är de varierande gråtonerna inte bara en idébaserad illustration av ett fenomen; de är betydelsebärande på samma sätt som mellanrummen mellan orden är det. För mig är de ytterligare en dimension i textens kadens, en tredje dimension (Heldén).