Kristoffer Eriksson

De som blev kvar

Ana bor i en by i skogen, långt bort från De oförändrades ljusväggar, teknologi och hänsynslöshet. När Anas farmor förlorar sin långa kamp mot cancern, en kamp alla överlevare förr eller senare måste utkämpa, finns det inte längre någon anledning för Ana att stanna kvar i byn där hon aldrig passat in. Det enda hon kan göra är att ge sig av, men det går inte riktigt som hon tänkt sig och hennes jakt efter lycka och hemmahörande för henne, byn och alla dem hon älskar in på vägar som riskerar att leda raka vägen till total undergång. Rys är prickskytt i Sydvästra kupolens Första resursjägare, framställd i fosterlaboratorium med arvsanlag hämtat från de mest optimalt tjänstgörande personerna i den militära yrkeskategorin. Att inte påverkas av känslor är det som skiljer människan från djuren och som gör mänskligheten till den överlägsna arten, trots mutorernas överlägsna sinnen och fysiska förmåga. Att bli förbrukad är det enda som väntar de dysfunktionella resurser som korsar gränsen för normal känsloinvestering och självständigt tänkande. Allt Rys behöver är kontroll, men när hans vän Will förbrukas, sanningar blir till lögner, rätt blir fel, fel blir rätt och en plikt ställs mot en annan rasar allt samman och han tvingas fatta omöjliga beslut.