Lars Gustafsson

Tennisspelarna

» Tennisspelarna vinner i längden därför att den spelar sitt eget spel och struntar i vad andra tycker.« DN » Tennisspelarna är den roligaste roman som skrivits på svenska sedan jag vet inte när.« Svenska Dagbladet Tennisspelarna är, i humoreskens och satirens form, en berättelse om förhållandet mellan Europa och USA och en allegori över det sena sjuttiotalets ideologiska kris. Med en lätt baksmälla efter sextiotalets europeiska omvälvningar anländer romanens hjälte till universitetet i Austin, Texas, där han skall undervisa om de idéhistoriska förbindelserna mellan Nietzsche och den skandinaviska litteraturen. Han upptäcker chansen att anlägga en helt ny personlighet i denna halvtropiska miljö, med dess ändlösa tennisbanor, friska unga vackra studenter och studentskor, dess optimism, dess nyfikenhet. I kretsen kring tennisspelet och på seminariet börjar det hända saker. Artonhundratalets idékonflikter vaknar upp igen. Wagner mot Nietzsche, den demokratiska åsnan mot den republikanska elefanten, alla mot alla. Tennisspelarna utkom första gången 1977. Denna nyutgåva är försedd med ett förord av kritikern Sigrid Combüchen. LARS GUSTAFSSON [1936-2016], född i Västerås, var författare och filosof och verkade som profes­sor vid Uni­versity of Texas 1983-2006. Han debuterade 1957 med romanen Vägvila och med ett nittiotal böcker - romaner, diktsamlingar och essäsamlingar - kom Gustafsson att höra till vår litteraturs mest produktiva och mest översatta för­fattare. 2015 tilldelades Lars Gustafsson som förste utländske författare det prestigefyllda tyska Thomas Mann -priset och under sin levnadstid mottog han närmare trettio större litterära priser. Modernista har gett ut romanerna Tennisspelarna , En ­biodlares död och En kakelsättares eftermiddag , vilka också finns samlade i voly­men Tre korta klassiker [2013]. »Vad är det då som gör att det är så behagligt att läsa den här romanen? Jag tror att det har att göra med att den tycks vara berättad av sig själv.« Expressen »En av mina tio favoritromaner genom tiderna. Denna tunna roman från 1977 är en av de lyckligaste och mest intelligenta böcker som skrivits på svenska språket.« Dagens Industri »Sällan har väl en så munter - och bra - bok skrivits. En bok där det kroppsliga och det intellektuella är jämbördiga.« Östgöta Correspondenten