Peppe Knutsson

Cryonics: ett iskallt drama

Samtalet som skulle förändra hela hans liv kom en kväll. Det var oväntat, för han trodde inte att det skulle komma alls. Men det gjorde det. Dessutom från en person som han glidit ifrån för flera år sedan. De var inte ovänner, tvärtom. De hade skilts som goda vänner och med djupa band, sådana som bara kunde knytas mellan två som upplevt döden på nära håll. Samtalet var kort och bestod egentligen av en enda fråga. Kunde de träffas? Max Bergh hade några år tidigare avslutat sin utlandskarriär som operatör och återvänt till Sverige. Han hade fått ärva gården efter sina föräldrar. Istället för att driva skogsbruket vidare, hade han startat sitt lilla säkerhetsföretag som tog uppdrag för kunders räkning och erbjöd kurser i överlevnad och närstrid. Samtalet hade lett till att allt stoppades, för Max hade valt att acceptera det mycket underliga erbjudandet. Vad det berodde på kunde han inte riktigt säga men om det fanns en chans till att göra något gott för att balansera upp det han gjort i sin tidigare karriär, så var han villig att ta chansen. I samma stund Max sköt upp den kraftiga pansardörren kände han att något var fel. Han påmindes om att platsen var densamma som han och teamet hade arbetat vid i smyg under flera månader, angelägna om att den skulle förbli dold. Men det kändes inte som samma plats. Hade teamet blivit flyttat under deras kryosömn, och i så fall varför?