Än lyser Cassiopeia

Av bokens drygt etthundra dikter härrör den första fjärdedelen från författarens ungdom. Under rubriken Ung passion finns högstämd kärlekslyrik med stora svängningar mellan lycka och besvikelse, I avsnittet Positionsbestämning söker den unge diktaren efter en vuxen, hållbar tro och livsåskådning. Resten av dikterna har tillkommit under det senaste decenniet, och presenteras i kapitel med rubriker som Allsköns natur, I stället för släktforskning och Mitt i världen. Här bjuds läsaren på naturlyriska betraktelser om djurliv och årstidernas växlingar. Barndomsupplevelser med skildringar av såväl döda som levande anförvanter. I de lugna och mestadels lyckliga vardagsmiljöerna bryter omvärldens tragedier och katastrofer in, aftonrodnaden kommer inte från solnedgången utan från den annalkande skogsbranden. Också den åldrade diktaren har ett knippe kärleksdikter i avsnittet Fortfarande. Tonen är mer lågmäld än i ungdomen, mer glöd än brand. Som i dikten Ljust minne: "svartbränd tändsticka på byråns ljusgrå yta. Minns ljuset du tände till vår kärleksstund." Åtskilliga av dikterna speglar författarens kristna bakgrund och tro, som i den avslutande texten där döden inte ses som en slutpunkt utan som "ett bindestreck när ordet människoliv avstavas för att fortsätta på nästa sida och när bladet vänds …"