Att pappa i exil : ett försök att förstå livsvillkoren för pappor som lever i exil i Sverige med hedersnormer

Går det att förstå män som begränsar, förtrycker och utövar våld mot sina barn, i hederns namn? Många menar att det är omöjligt att förstå, eftersom handlingarna är så motbjudande, och att förståelse inte heller är önskvärt. Utgångspunkten i denna bok är emellertid att allting går att förstå - men att förstå inte är detsamma som att ursäkta. Att pappa är en del av livet för den man som har barn. Att vara förälder är en utmaning för alla, alltid. Men vad innebär det att pappa när man lever i ett nytt hemland och möts av olika, motstridiga krav på hur man bör tänka och agera? Den här boken utgör ett försök att förstå vad det innebär att pappa när heder är ett betydande inslag i ens liv och detta fördöms av majoritetssamhället i det nya hemlandet. Begreppet sammansättning bildar nav för förståelsen och är ett verktyg som vi kan använda för att förstå (men inte ursäkta). Om vi ser varje pappa som ett slags mosaik av olika påverkande faktorer kan vi förstå hans varande och agerande, trots att det verkar svårbegripligt. Även om varje pappa i den här kategorin är en unik individ lever han med samma livsbetingelser som många andra: han är man, hedersnormer utgör en ram för hans tankar och agerande, han lever i exil i ett för honom främmande samhälleligt och kulturellt sammanhang. Det är dessa livsbetingelser vi behöver undersöka och förstå, inte de enskilda männen. I denna förståelse kan vi finna nyckeln till framgång i integrationsarbetet. Hur hanterar människor krav och förväntningar som de upplever som svåra eller hotfulla? Hur skapas lugn och stabilitet, trygghet och beständighet, i vad som upplevs som ett kaos? Boken innehåller olika teoretiska modeller för att skapa förståelse för de män som pappar i exil med hedersnormer. Annika Theodorsson är fil.dr och lektor i statsvetenskap, verksam som forskare och lärare vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet. Utöver sitt intresse för hedersproblematik har hon haft ett makt- och normkritiskt perspektiv i sin forskning och särskilt arbetat med normkritisk pedagogik.