Bevisbörda och beviskrav i tvistemål

Frågan om käranden eller svaranden bär bevisbördan är ofta av avgörande betydelse för utgången i ett tvistemål. De civilrättsliga reglerna ger i allmänhet inte besked om vilken part som är bevisskyldig. Bevisbördefrågorna får då avgöras med ledning av den betydelse olika bevisbördefaktorer har. I denna bok analyseras närmare bevisbördeteorier som diskuterats under lång tid i den rättsvetenskapliga litteraturen. Vidare undersöks i vad mån Högsta domstolens praxis och andra rättskällor ger uttryck för att olika bevisteorier godtagits eller förkastats och om dessa teorier bör ges ett förändrat eller preciserat innehåll. Det förklaras även hur teorierna kan ge uttryck för bevisbördeargument som kan avvägas och hur utfallet av avvägningen ger besked om vem som är bevisskyldig. Bevisbördeläran ger upphov till många principiella frågor. Fördelas bevisbördan med ledning av de olika syftena med civilrättsliga regler? Eller är en parts bevissäkringsskyldighet av betydelse för vilken part som är bevisskyldig? Ska bevisbördefrågorna lösas så att största möjliga antalet tvister får en materiellt riktig utgång? Har den omtvistade rättsföljden betydelse för bevisskyldigheten? Vilken betydelse har de olika bevisteorierna för en pågående utveckling mot sänkta beviskrav? Hur skiljer man mellan resonemang som rör bevisbördan, bevisvärdering, rättsliga frågor och avtalstolkning? Boken hjälper jurister att lösa dessa och många andra bevisproblem. Den andra upplagan av denna bok innehåller över 200 nyskrivna sidor och behandlar cirka 150 nya HD-fall utöver de 300 rättsfall som analyserades i den första upplagan.