Candide och Traktat om toleransen

Voltaires mästerverk Candide [1759] publicerades ursprungligen med undertiteln »eller optimismen«, som en föraning om den satiriska uppgörelse med den samtida filosofen Leibniz svärmiska ideal som romanen skulle utgöra. Leibniz menade att vår värld är »den bästa av alla tänkbara världar«, och Voltaires romanfigur Candide undervisas här i denna lära av den pedantiske och obotligt optimistiske filosofen Pangloss. Denna utgåva innehåller även den mästerliga essän Traktat om toleransen [Traité sur la tolérance, 1763]. Dess bakgrund är att en fransk köpman, Jean Calais - som var protestant - på felaktiga grunder dömts till döden efter att ha anklagats för mordet på sin egen son. Voltaire inledde en kampanj för att försvara Calais. Som upplysningsfilosof och humanist väckte han frågor om mänsklig värdighet och tolerans, och hans polemiskt knivskarpa essä är en kritik av religiös fanatism och en vädjan till förståelse, vars relevans kvarstår än i dag. Två vitt skilda verk, som båda kommit att betraktas som tidlösa klassiker, här i översättning av David Sprengel (Candide) och Gustaf Åman-Nilsson (Traktat om toleransen). VOLTAIRE [1694-1778], född François-Marie Arouet, var en av de stora franska upplysningsfilosoferna. Voltaire var en skicklig polemiker och deltog under sin levnadstid ständigt i den offentliga debatten. Vid sidan om sina filosofiska texter skrev han romaner, varav Candide anses vara den främsta, såväl som historiska verk, skådespel och poesi.