Den lidande människan

Den primära uppgiften i vården är att hjälpa den lidande människan att leva trots sjukdom och att med alla medel lindra lidandet. Lidandet är inte ett abstrakt begrepp, utan det är den lidande människan och hela hennes livssituation som är vårdvetenskapens kärna. Den lidande människan är en bred tvärvetenskaplig genomgång av begreppet lidande och en beskrivning av det specifika lidandet inom vården. Lidandet har under 1900-talet i hög grad reducerats till ett fysiskt begrepp förknippat med en sjukdomsdiagnos, det har berövats alla sina kulturella ramar, teknifierats och anonymiserats. Genom att flytta fokus från sjukdomsdiagnos och sjukdomssymtom till lidande återgår man till de grundläggande historiska förutsättningarna för allt vårdande, menar författaren. Det gäller även för den enskilda vårdaren att forma det egna meningssammanhanget och utveckla egna måttstockar för att kunna värdera vad god vård är. Vårdvetenskapen står därigenom inför ett paradigmskifte och dess teorikärna måste formas utifrån vårdandets ursprungliga idé, det vill säga barmhärtighets- och kärlekstanken. Om författaren Katie Eriksson är i dag professor emerita men fortfarande verksam inom vårdvetenskaplig forskning och handledning. Hon var under 25 år professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och initierade och byggde upp både utbildning och forskning på akademisk nivå.