En helvetes kärlekshistoria

Det här är Christer Johanssons tionde roman, En helvetes kärlekshistoria, en skildring av vad alkoholen kan åstadkomma i en människas liv och inte minst hur det påverkar de som finns i närheten. Kents drickande lämnade inte Marie och barnen ifred, de kände sig svikna och oroliga. Skapade känslor av skam och skuld. Han tog ständiga återfall och så höll det på under många år. Det var ett pågående förfall, hans nyktra korthus föll samman och allt kraschade. Själviskheten gick bärsärkagång, gränser och moral flyttades fram. Marie menade att han var slav under lögnen och att en förändring måste till. Valet låg i hans hand. Kent saknade kraft och förstod inte hur det skulle gå till. Det var ett dubbelliv som inte gick ihop. Han försökte vara en fungerande människa men alkoholen gjorde vad den kunde för att ta livet ifrån honom. När han tog det första glaset kunde vad som helst hända. Det var som att han alltid stod färdig på perrongen för att resa bort, och hörde hur det ropades ut: Nu går tåget strax mot okänd destination, tag plats så åker vi. Den här resan går åt helvete. Det garanterar vi.