Halshuggning och andra svenska straff : från bödelns handbila till Kriminalvårdens elektroniska fotboja

"Jag skulle vilja säga en sak, får jag det?" Rånmördaren Alfred Anders sista önskemål avslås och några sekunder senare är förrättningen över. Ander, endast 37 år gammal, blev den siste att avrättas i Sverige, den 23 november 1910, kl 08 på morgonen. Detta var också både den första och sista gången som giljotin användes i Sverige. Och det var riksskarprättaren Anders Gustav Dalmans sista avrättningsuppdrag. Den här boken handlar om det hårdaste straffet av alla: döden. Och om människor som dömts att mista sina liv, bl.a. Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, änglamakerskan Hilda Nilsson och Ryssligans ledare kosacköversten Mohammed Beck Hadjetlaché. Vi läser om skarprättarens liv han som var både fruktad och föraktad. Om den största massavrättningen, den sista offentliga avrättningen och den sista kvinnan som avrättades. Om vardagslivet i fängelserna. Talesätt som sitta på kåken, ett kok stryk och flåbuse förklaras. Om de olika avrättningsmetoder som används: rådbråkning, stegling, halshuggning, pålning, garottering, gatlopp, spöslitning m.m. uppfinningsrikedomen var (och är fortfarande på sina håll) imponerande. Här får vi också en överblick över de nationer som fortfarande använder dödsstraff. Liksom ett intressant kapitel om hur det är att sitta i fängelse i Sverige i dag. Författaren Lars-Erik Holländer är kriminalkommissarie.