Kulturarv som politik och pedagogik

Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet. I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn. Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar. Medverkande: Charlotte Ahnlund Berg, Bodil Axelsson, Johanna Bartholdsson, Charlotte Engman, Marika Eriksson, Barbro Franckié, Anna Franzén Johnson, Lizette Gradén, Hedda Hammer, Julia Håkansson, Anders Högberg, Karl-Magnus Johansson, Carolina Jonsson Malm, Dick Kasperowski, Anna Ketola, Petter Larsson, Björn Magnusson Staaf, Stefan Nyzell, Anneli Rundström Karlsson, Karin Rydahl, Pia Sander, Eva Tegnhed, Elin von Unge, Gustav Wollentz, Ricky Wrentner.