Landet Lagom och det pragmatiska arvet

Se verkligheten. Identifiera problemen. Utvärdera, diskutera och reflektera över den förda politiken och dess konsekvenser. Undersök problemen i deras sammanhang och formulera preliminära hypoteser utifrån bästa tillgängliga fakta. För en öppen dialog med medborgarna i viktiga politiska frågor.    Dessa meningar utgör enligt Kurt Lundgren kärnan i vad han benämner det pragmatiska protokollet . Det kan ses som ett politiskt regelsystem som utvecklades under 1800- och 1900-talet under inflytande av de amerikanska pragmatiska filosoferna Charles Sanders Peirce, William James och John Dewey.  I Sverige fick pragmatismen ett starkt inflytande över det politiska tänkandet, inte minst utredningsväsendet, under framväxten av välfärdssamhället.    Men i en tid av snabb digitalisering och globalisering och med nya generationer politiker har det blivit allt svårare att upprätthålla pragmatismen. Sverige har stora olösta problem på områden som integrationen, arbetsmarknaden, upprätthållandet av rättsstaten, energiförsörjningen, välfärdssamhällets funktionalitet med mera.    Vad som oroar är att dagens politiker på punkt efter punkt överger det pragmatiska protokollet. Det viktigaste tycks vara att vinna partipolitiska poänger, inte att lösa samhällsproblemen. I stället borde vi satsa på att åter knyta an till den pragmatiska politiska kulturen och anpassa den till en ny tid. Med en återupprättad pragmatism skulle vi ha en mycket större chans att möta dagens stora utmaningar. Sverige kan så mycket bättre.