Statsrättens grunder

Statsrättens grunder utgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018. I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:

• Kan vi förbjuda en förening för att den anses som främlingsfientlig eller våldsinriktad?
• Kan vi tvinga människor att vaccinera sig mot covid eller inskränka den lagstiftade mötesfriheten?
• Måste vi följa en EU-rättslig förordning om utökad datalagring av uppgifter?
• Får en svensk lag föreskriva att svenska medborgare som deltagit i krig ska landsförvisas?
• Kan en minister ge uttryck för sitt gillande av en viss dom eller kan det uppfattas som otillåtet ministerstyre?

Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen. I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.