Uppbyggliga tal i skiljaktig anda

Uppbyggliga tal i skiljaktig anda utkom första gången 1847 och markerar inledningen till den epokgörande danske tänkaren Sören Kierkegaards (1813-1855) senare författarskap, som särskilt betonar kristendomens betydelse för den enskilde. I bokens första avdelning anslås ett tema som är centralt för förståelsen av Kierkegaard som religiös tänkare: "hjärtats renhet är att vilja ett". Viljans kluvenhet som en grundskada i människans relation till Gud får här sin djupgående analys i det tal som samtidigt var det längsta och kanske mest personliga han skrivit. I andra avdelningen återkommer Kierkegaard till ett favoritmotiv: liljan på ängen och fågeln under himlen, och vad vi kan lära av dem. I tredje och sista avdelningen, Lidandenas evangelium, möter vi den kierkegaardska dialektiken i full blomstring när han med innerligt patos och samtidigt med enastående logisk stringens utvecklar det till synes paradoxala temat att lidandet, betraktat ur perspektivet av det timliga livet som en skola för evigheten, är ett villkor för att den enskilde skall komma i förhållande till det kristliga, och därför en källa till glädje. Med Stefan Borgs översättning av Uppbyggliga tal i skiljaktig anda föreligger nu denna klassiker på svenska, i den första fullständiga utgåvan. Till boken har även fogats noter och hänvisningar och ett efterord av Jonna Hjertström-Lappalainen.