Varför måla ugglor när världen brinner?

Den 24 februari 2022, samma dag som Ryssland invaderar Ukraina, skickar dramatikern och skriben­ten Stina Oscarson ett brev till konstnären Madeleine Pyk med en fråga: Varför ska man måla ugglor när världen brinner? Det blir starten på en intensiv brevväxling. Pyk är uppväxt­ under andra världskriget och alla hennes minnen kommer till­baka. Hon skriver för hand, då hennes skrivmaskin är trasig och hon aldrig använt en dator, och mitt i breven ersätts plötsligt orden av små bilder. Och efter tio och en halv månad och närmare 120 brev kommer plötsligt svaret.  I denna bok publiceras brevväx­lingen i sin helhet. Det är ett samtal som rör sig mellan livet, konsten och politiken, under en mycket speciell tid i Sverige. En litterär dialog där två livsöden med många oväntade beröringspunkter steg för steg vecklas ut. En text som liksom många andra klassiska brevväxlingar bär på en både evig och dagsaktuell kvalitet.   "Varför måla ugglor när världen brinner? är sällsynt fängslande läsning; det är svårt att lägga boken ifrån sig. Brevskrivarna, som inte kände varann sedan tidigare, närmar sig varandra på ett ömsint och försiktigt men likafullt märkligt hudlöst vis. (---) Det känns så äkta och ofta gripande. Vanmakten inför världens galenskap och politikens irrvägar, förtvivlan över våldets triumfer. Vanmakten inför det personliga livets prövningar och kamp. Ändå mitt i allt ett trotsigt hopp, och här och var små lyriska pärlor som stannar kvar. Man känner sig efter läsningen faktiskt lite klokare. Och ja lite mänskligare. Helhetsbetyg: 5 av 5." BTJ, Christer Hugo "...ett genuint och tänkvärt möte mellan två olika konstnärstemperament. (...) Sammantaget är det oväntat förtjusande. Madeleine Pyks små teckningar, som syns här och var, adderar lätthet; djur, blommor eller en bild med underskriften Här skjuter jag Putin blir skikt av visuella mikrokommentarer till det som för tillfället diskuteras." Svenska Dagbladet, Nils Forsberg "En alldeles underbar, trösterik bok." Ystads Allehanda, Ulf Mårtensson "Det är snygg, subtil samhällskritik." Expressen, Viktor Malm "fantastiskt och omtumlande" M-magasin, Kerstin Särneö