Värmland och kriget 1563-70

År 1563 inleddes det krig som i historieskrivningen har kommit att benämnas nordiska sjuårskriget. På den ena sidan stod Sverige, på den andra Danmark och dess allierade hansestaden Lübeck och Polen. Kampen om herraväldet över den avtynande Ordensstatens domäner i Baltikum var en av orsakerna till kriget, en annan var oenigheten om rätten till vapnet tre kronor och med detta förknippade territoriella anspråk. Kriget fördes i Sverige, Norge och i de då danska Skånelandskapen, till sjöss och i Baltikum. Fred slöts 1570 i utmattningens tecken och utan att några landavträdelser kom att ske. Däremot måste Sverige erlägga en »lösen« om 150 000 daler för att återfå Älvsborg, som danskarna erövrat i krigets inledningsskede. I denna bok skildras sjuårskriget till lands i allmänhet med tyngdpunkt på de händelser som i särskilt hög grad berörde värmlänningarna och de ryttare och knektar som rekryterades ur deras led. Utförligt beskrivs den svenska arméns fälttåg i Norge 1567, vilket företogs genom Värmland, likaså de upprepade svåra förhärjningar som under kriget drabbade denna gränsbygd. Också framväxten av den svenska stående armén och de värmländska ryttar- och knektförbanden ges stort utrymme. Framställningen vilar i betydande mån på otryckta källor.